Annette – Det här är jag

2017-01-04T08:19:49+00:00 Av |

Försäljningschef på Bonniers Bokklubbar…

Sälja böcker! Hur gör man det? Det är ingen konst – böcker säljer sig själva!  Jag kan inte tänka mig någon annan produkt som är lika tacksam och helt fantastisk att få jobba med. Socialt är det en dröm. Alla jag känner har en relation till läsning och böcker. Antingen helt uppslukad av någon bok som de gärna vill prata om eller så läser de inte alls och vill prata om det! Dessutom vill de nästan alltid att jag ska tipsa om någon bok som passar dem – det gör jag gärna!

Några av mina favoriter från 2016 som jag gärna tipsar om;

Störst av allt Malin Person Giolito

Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske – Emmy Abrahamson

Avskedsfesten – Anna Fredriksson

Välkommen hem – Ninni Schulman

Glöm mig Alex Schulman

Sekten som återuppstod Mariette Lindstein

Den senaste här i listan är den andra boken i en serie där den första heter ”Sekten från Dimön” och som får en att fundera väldigt på vad som får att göra saker vi inte vill och hur kan man bli så lättstyrd… jag säger inte mer – läs den!

Jag älskar ju också feelgood och i väntan på en ny Lucy Dillon  har jag precis avslutat de tre! böckerna om Det lilla bageriet på strandpromenaden, avundas dig om du har dem kvar att mysa med.

Allt gott!

 

Helena – det här är jag

2017-01-02T15:08:52+00:00 Av |

”Säg mig vilken din bästa bok är, och jag ska säga dig vem du är.” Den tanken kan dyka upp i mitt huvud när jag möter nya människor. När de får höra vad jag jobbar med är det ofta som att öppna en dörr. Många vill prata om böcker och berättar gärna vad de själva tycker om att läsa. Men tänk om de visste hur mycket de avslöjar genom sin boksmak! För i mina ögon är det ett betydligt säkrare sätt att pejla in en människas personlighet än, låt oss säga, stjärntecken.

Ta till exempel en person (oftast man) som bara läser hårdkokta deckare och allt av Jan Guillou och Leif G.W. Persson. Jag skulle sätta honom i facket ”karlakarl”. Eller en person (ofta kvinna) som älskar till exempel Jan-Philipp Sendkers eller Nora Roberts romaner. Jag skulle tro att hon gillar att drömma sig bort.

Nu tänker du kanske att det är fördomsfullt, och det har du helt rätt i. För boksmak säger såklart inte allt om en person, den ger bara en hint, och ibland handlar det nog mer om vem vi vill vara än den vi verkligen är. Jag har mött boksnobbar som bara verkar vilja skapa ett personligt varumärke genom att droppa namnen på obskyra ryska poeter.

Vad läser jag då – och vad säger det om mig? Till att börja med kan man misstänka att jag är lite sexistisk, för när jag väljer själv så läser jag helst böcker av kvinnliga författare. I mina bokhögar finns böcker av bland andra Barbara Voors, Tove Jansson, Märta Tikkanen, Siri Hustvedt, Anna Gavalda, Donna Tartt och Elena Ferrante.

Vid en närmare inspektion av min bokhylla skulle du nog också börja ana att jag vill bli berörd. Antingen av berättelser som får tårarna att rinna, som Ett litet liv av Hanya Yanagihara, eller av böcker som gör så att tankarna spinner loss, som Therese Bohmans Aftonland och Lina Wolffs De polyglotta älskarna. Jag går också igång på snyggt formulerade meningar som ger rysningar av välbehag (Donna Tartt är bra på det), och jag säger aldrig nej till en riktigt god läsupplevelse, som Elena Ferrantes Neapel-serie.

Nu vet du lite mer om mig. Jag kan också berätta att jag är redaktionsansvarig för Månadens Bok, vilket jag tror är ett av världens roligaste jobb. När jag inte läser eller skriver så älskar jag att resa (snart bär det av till Kalifornien), träffa nära och kära eller gosa med min katt Saga, som självklart heter så för att jag gillar sagor.

Berätta gärna vad du själv läser!

Seven down, five to go!

2017-01-03T12:01:38+00:00 Av |

När mina kollegor a.k.a. Årets Bok-juryn presenterade de tolv nominerade böckerna till Årets Bok 2016 i maj så kändes det som den självklara listan med böcker som skulle läsas under året och jag startade på en gång.

Först ut blev Gånglåt av Elin Olofsson som i slutet av 2016 visat sig vara en av de bästa böckerna jag läst i år och i Årets Bok-omröstningen landade den på en tredjeplats. Sen fortsatte jag att beta av dem en efter en.
Snövit ska dö – gillade väldigt mycket! En deckare som skiljer sig från många deckare jag läst tidigare.
Arvet efter dig – varm och kärleksfull. Helt klart läsvärd, men jag tyckte kanske inte att den riktigt nådde samma höjder som sin föregångare Livet efter dig.
Det är något som inte stämmer – boken som slutligen kammade hem första platsen, vilket jag förstår. En gripande och känslosam berättelse och har man varit med om liknande saker som bokens huvudperson så förstår jag verkligen att boken berör.
Simma med de drunknadestundtals väldigt spännande och stundtals lite halvseg, tycker jag. Men i slutändan landade den på betyget ”Läsvärd” trots allt.
Ljuset vi inte ser otroligt bra och gripande historia och denna landade nog precis under gränsen för att vara bland det bästa jag läst under året.
Min fantastiska väninnna – precis som så många andra så älskar jag den här boken och det var också den som gjorde att jag för ett tag tappade fokus från att läsa mig igenom alla tolv nominerade böcker. Jag var ju tvungen att läsa fortsättningen Hennes nya namn asap (ja, den var lika bra).

Ett gäng andra böcker har sedan smugit sig in mellan de Årets Bok-nominerade böckerna och den som minns inläggsrubriken här ovan kan alltså konstatera att jag totalt läst sju av de tolv nominerade. Men innan nomineringarna till Årets Bok 2017 tillkännages i slutet av april så tänker jag att jag faktiskt ska ha slutfört alla tolv från 2016. Började på Stora små lögner härom dagen, och trots att jag bara kommit 87 sidor i den så kan jag redan konstatera att den verkar väldigt lovande.

Återkommer med slutgiltigt utlåtande så snart jag är klart. 🙂