Gamla godingar
En av de stora förmånerna vi har i det här jobbet är såklart tillgången till alla rykande förska böcker hela tiden. Och det gör såklart att man läser mycket nytt och tipsar om mycket nytt. Men sen finns det – åtminstone för mig – ett gäng gamla godingar som jag ständigt och jämt tar upp när jag folk ber om boktips.
Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross läste jag för snart tio år sedan men den är som sagt ett ständigt boktips som jag delar med mig av. Till alla!
Det är en helt fantastisk historia om den begåvade och orädda Johanna som förklädd till man lyckades överlista hela den katolska världen. Om hur hon skaffar sig kunskap inom medeltida filosofi, religion och läkekonst och om hur hennes lysande begåvning till slut för henne till påvepalatset i Rom. Fantastiskt bra!
Den andra boken som jag ständigt tipsar om är Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. En otroligt stark (och hemsk) historia om en romsk kvinna som under andra världskriget hamnar i kvinnolägret Ravensbrück där romerna stod allra längst ner i rangordningen bland fångarna. För att ens ha en chans att överleva antar hon namnet Miriam och identiteten av en judinna.
Det här är helt klart en av de absolut bästa, och mest gripande, böcker jag någonsin läst. Och jag ser ofantligt mycket fram emot maj, när det kommer nytt från Majgull.
Det som slår mig nu samtidigt som jag skriver det här, som jag inte haft en tanke på tidigare, är att båda de här böckerna handlar om kvinnor som på något sätt lever under falsk identitet. Det verkar vara det jag går igång på när det gäller böcker, helt enkelt. 🙂